CiSSi

trots det är vissa saker fortfarande olösta mysterier för mej :/

de e så drygt,
man tänker först: å va underbart :D
sen går de ett tag å så ba: nää de va visst inget å så blir de ingenting alls å man ba: aldrig mer!!

men sen så är man där igen å tänker: den här gången e de säkert mkt seriösare å svävar på små rosa moln..........tills man inser att den här gången visst var likadan som den förra och allting bara går åt skogen
men jag antar att optismism är nödvändigt för att överleva :/

"bättre älska och förlora än att aldrig ha älskat"
 tänkvärt
men man måste va minst två i ett förhållande eller hur?